Ekonomiska kriser samhälle

Staten ger ekonomiskt stöd till till exempel företag eller privatpersoner för att något ska bli billigare.

Staten tar bort regler och begränsningar för hur banker får låna ut pengar. Det gör att det blir lättare att ta lån, men det kan också leda till ökad skuldsättning och ekonomiska kriser.

När pengar byter ägare, till exempel vid köp, försäljning eller betalning av tjänster. Det kan ske kontant, via banköverföring eller med kort.

en internationell organisation som hjälper länder med ekonomiska problem. De ger lån, råd och stöd för att stabilisera ekonomin och förhindra kriser.

Hur många personer som har ett arbete i ett land.

Regler som säger hur mycket eget kapital en bank måste ha i förhållande till sina riskvägda lån. Det görs för att banken ska klara förluster och minska risken för ekonomiska kriser.

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Det används för att mäta hur stark ett lands ekonomi är och om den växer eller minskar över tid.

Ekonomisk politik där staten skyddar den egna ekonomin genom tullar, importkvoter eller regler mot utländska varor.

Ett löfte från en bank att betala en summa pengar åt en kund om denne inte kan fullfölja ett avtal. Det används ofta vid stora affärer eller lån för att minska risken för motparten.

En politisk idé som försöker kombinera marknadsekonomi med socialt ansvar. Den vill ha en fri ekonomi, men samtidigt att staten tar ansvar för välfärd och minskar klyftor i samhället.

En organisation som reglerar och främjar frihandel mellan länder. Den försöker lösa handelskonflikter och skapa rättvisa spelregler för handel globalt.

En bok skriven av ekonomen John Maynard Keynes år 1936. I boken förklarar han hur arbetslöshet och ekonomiska kriser kan uppstå och menar att staten bör ingripa i ekonomin genom till exempel ökad konsumtion och investeringar.

Ett lands samling av utländsk valuta, guld eller andra tillgångar som staten kan använda för att påverka växelkursen eller betala skulder.

Ekonomiskt system där ett lands valuta var knuten till en bestämd mängd guld.

En ökning i till exempel statliga investeringar eller konsumtion kan leda till en större ökning i hela ekonomin. Det händer eftersom pengar som betalas ut fortsätter att cirkulera, när människor spenderar sin inkomst vidare i flera steg.

Staten försöker få igång ekonomin genom att öka sina utgifter eller sänka skatter.

När ett land har hög inflation samtidigt som ekonomin står stilla eller växer väldigt långsamt. Det är ett svårt läge eftersom priserna ökar, arbetslösheten ofta är hög och det är svårt för staten att lösa båda problemen samtidigt.

En politisk idé som betonar att fler ska arbeta och försörja sig själva istället för att få bidrag. Målet är att minska arbetslöshet och öka produktionen i samhället.

När priserna på varor och tjänster stiger över tid. Det betyder att pengarnas värde minskar, eftersom man kan köpa mindre för samma summa pengar.

När en centralbank styr ekonomin genom att påverka räntor och mängden pengar i omlopp. Målet är ofta att kontrollera inflation och stödja ekonomisk tillväxt.

Ett system under 1980-talet i Sverige där kronans värde fick röra sig inom ett bestämt intervall mot andra valutor. Syftet var att stabilisera kronan och kontrollera inflationen.

Den nivå på prisökningar som en centralbank siktar på, till exempel 2 % per år i Sverige. Målet hjälper till att hålla ekonomin stabil och förutsägbar.

Ett ekonomiskt och politiskt reformprogram i USA på 1930-talet under president Franklin D. Roosevelt. Målet var att bekämpa den stora depressionen genom statliga satsningar, fler jobb och ökad kontroll över banker och ekonomi.

BNP delat på antalet invånare. Det visar ungefär hur mycket värde som produceras per person och används för att jämföra levnadsstandarden mellan olika länder.

När ett lands valuta har ett bestämt värde i förhållande till en annan valuta eller ett guldvärde. Staten eller centralbanken måste då hålla valutans värde stabilt genom köp eller försäljning av valuta.

Marknaden där lån och krediter köps och säljs. Här bestäms räntor och villkor för lån mellan banker, företag och privatpersoner.

När värdet på en valuta minskar i förhållande till andra valutor. Det gör importer dyrare men kan göra landets exporter billigare och mer konkurrenskraftiga.

När statens utgifter är större än inkomsterna under en viss period. Det betyder att staten går med underskott och ofta måste låna pengar.

En person eller institution som lånar ut pengar, till exempel en bank. De får ofta ränta som betalning för att låna ut pengarna.

När priserna på varor och tjänster sjunker över tid. Det kan verka bra, men riskerar att bromsa ekonomin eftersom människor väntar med köp och företagen tjänar mindre.

När varor eller tjänster begränsas och folk bara får köpa en viss mängd. Det används ofta under kriser eller brist på resurser.

Perioden från cirka 1870 till första världskriget 1914 då handel, migration och investeringar ökade kraftigt mellan länder.

När värdet på en valuta bestäms av marknaden, alltså utbud och efterfrågan, istället för av staten. Det gör att valutan kan stärkas eller försvagas beroende på ekonomiska förhållanden.